Utrymningsplatser: nya regler och ansvar
Nya regler och tydligt ansvar för utrymningsplatser
Brandlarmet går. De andra tar trapporna ut, men för dig är det inte ett alternativ. På utrymningsplatsen trycker du på knappen för att få hjälp. Vad händer nu?
Den frågan står i centrum för avsnitt 7 av Tänk på säkerheten, Securitas Technologys podd. Ämnet är utrymningsplatser och talad tvåvägskommunikation: utrustning som gör det möjligt för den som väntar på hjälp att prata med en mottagare och få svar.
I avsnittet medverkar Caroline Bernelius Cronsioe från Brandforsk och Matthias Harström från Securitas Technology. De diskuterar hur kommunikationen och hjälpen ska fungera i praktiken och vem som ansvarar för vad. Vi går också igenom vad Boverkets nya brandskyddsregler innebär.
Vad gäller för utrymningsplatser?
Den 30 juni 2026 löpte övergångsperioden för Boverkets nya byggregler ut. Sedan den 1 juli gäller de nya reglerna, men då för nya ärenden. Äldre regler kan fortfarande tillämpas i projekt som omfattas av övergångsbestämmelserna.
För utrymningsplatser innebär de nya brandskyddsreglerna bland annat ett uttryckligt krav på talad tvåvägskommunikation. Krav på tvåvägskommunikation fanns sedan tidigare, men nu preciseras att den tekniska lösningen ska möjliggöra samtal. Reglerna anger också krav på nödbelysning och utrymme för att vända med rullstol.
Det här betyder inte att alla befintliga byggnader måste byggas om. Boverkets brandskyddsregler gäller vid nybyggnad och ändring av byggnader, med särskilda bestämmelser för ändringar. Att reglerna ändras innebär alltså inte i sig ett generellt krav på att uppgradera befintliga utrymningsplatser. Ansvaret för att underhålla byggnadens brandskydd finns däremot kvar.
I podden reder Caroline ut hur Boverkets regler och Arbetsmiljöverkets krav berör olika delar av frågan – och varför du behöver veta vilka krav som gäller för byggnaden och hur den används.
Med fokus på den som blir kvar
För personer som inte kan utrymma på egen hand kan en utrymningsplats ge möjlighet att invänta hjälp med fortsatt utrymning. Men hur känns det att stanna kvar i en byggnad som man vet brinner?
Caroline lyfter forskning som visar att människor i första hand vill ta sig hela vägen ut till en säker plats, själva eller med hjälp av någon annan. Utrymningsplatsen är ett alternativ när det inte går att ta sig hela vägen ut.
Det perspektivet behöver finnas med när platsen utformas. Går det att ta sig dit? Finns det utrymme att manövrera en rullstol och nå kommunikationsutrustningen? Går det att höra vad mottagaren säger?
I avsnittet beskriver Caroline hur detaljer kan sätta funktionen ur spel och göra det svårt att kalla på hjälp. Utrustning kan hamna bakom en uppställd dörr. En plats kan rymma en rullstol på ritningen, men sakna utrymme för att köra in den.
Ett system som ingen känner till
Matthias beskriver ett annat problem: när ett företag eller en organisation flyttar in i nya lokaler vet de som ska arbeta där knappt om att kommunikationssystemet finns. Utrustningen sitter förvisso på väggen, men ingen har förklarat hur den ska användas.
Redan innan systemet beställs behöver det därför vara tydligt vart anropet ska gå, vem som tar emot det och vad mottagaren ska göra. Det behövs också en plan för hur personen ska få hjälp och hur platsen ska identifieras av dem som kommer dit.
För den som trycker på knappen hänger allt detta ihop. Ett svar behöver leda vidare till hjälp, utan onödigt dröjsmål.
Vem håller ihop ansvaret?
Fastighetsägaren, arbetsgivaren och verksamheten kan ansvara för olika delar. Caroline lyfter gränsdragningslistor som ett sätt att tydliggöra vem som sköter vad.
Det behöver exempelvis vara bestämt vem som kontrollerar utrustningen, håller vägen framkomlig och uppdaterar instruktionerna när lokalerna används på nya sätt.
Matthias betonar också vikten av att regelbundet testa systemet. Då behöver man kontrollera både anropet och svaret, liksom att skyltningen stämmer med mottagarens information. Ett fungerande system vid överlämningen behöver fortsätta fungera i vardagen.
Fem frågor att ta med till nästa möte
Avsnittet avslutas med fem frågor för dig som arbetar med fastigheter, brandskydd eller arbetsmiljö:
Vet vi vilka regler som gäller för utrymningsplatser i vår byggnad?
Kan den som behöver hjälp nå, förstå och använda utrustningen?
Vet vi vem som tar emot anropet från utrymningsplatsen och om någon kan svara under hela den tid människor vistas i byggnaden?
Är det tydligt vem som ska agera och hur räddningstjänsten får veta att någon väntar på hjälp?
Har vi provat hela förloppet, ända tills hjälpen når fram?
